Ghana Dag 3

En man som knacka mig på axeln och ville bli fotad.
En privatskola som låg bara några få meter från där vi bodde!
Kan säga att det var väääldigt speciellt med vithud för barnen. Alla ville känna och röra, men det var ju ingen skillnad egentligen. :)
 
Ur min resedagbok, 28 oktober
"Jaaa, idag har verkligen varit en händelserik dag! Jag vaknade idag igen vid 7 och kunde inte somna om. Låg vaken ett tag till 8 ungefär och då gick jag och Malva upp. Kofi hade redan åkt till jobbet så vi gjorde vår egna frukost – nutellamacka och apelsinjuice, hehe. Fast det inte är ju ingen riktig apelsinjucie, tror nämligen inte att det finns någon riktig apelsin i, haha! Men den är god i alla fall. Vid 10.30 så kom Kofis kusin, Angela, och hämtade oss. Vi tog en taxi in till Swedru där vi gick till en marknad och fotograferade. Hon tog oss till de hon kände som vi kunde fotografera och jag tror vi fick några bra bilder. Dock så pratar alla med oss på twii eller funtai som om vi förstår det, och vi står där som frågetecken och fattar ingenting, haha. Så det blev en del missförstånd! Efter det tog vi taxin tillbaka och vi följde med Angela för hon ville visa sitt ”hus”.


Angelas hus är alltså en stor skola för barn mellan 2 och ca 10 år, Meet Kate Foundation. När vi kom fram dit, 2 minuters promenad från där vi bor, så var det några barn ute och lekte och när de såg oss blev de hur glada som helst. Alla sprang fram och krama mig och det var så kul! Inget dåligt välkomnande. Så där var vi en bra stund. Angela visade runt oss och man kunde höra hur lärare sa alfabetet och barnen upprepade. Dom har väldigt bra pli på barnen också, i ett klassrum så frågade Angela hur de mådde och de svarade ”we are fine madame, thank you, and you? i kör. Sedan så fick vi gå runt och kolla, få massa kramar och träffar barnen och fota. De blev ju helt galna när vi fotade och alla ville vara med. Hur glada som helst och när jag tog fram mobilen och visa framkameran så blev det kallabalik, haha. De har också fått för sig att göra peacetecken, så det gör alla, haha. Förstör dock bilderna lite ibland…

Att vi är vita tycker dem är jätteroligt och kallar oss bronies. Men deras fröken sa åt dem att kalla mig och Malva Auntie Emma och Auntie Malva. Hur gulligt som helst haha! De skulle också röra en hela tiden – så spännande med vit hud ;) När vi gick därifrån så ropade de efter mig och ba: Auntie Emma Auntie Emma och vinkade! Dör söthetdöden. Bästa är att vi ska tillbaka dit imorgon. Ska undervisa hur man borstar tänderna och tvättar händerna. Så det blir spännande att se hur vi löser det!

När vi kom hem igen så slappade vi i vardagsrummet och ute på balkongen lite. Pratade med mamma också! Sen lyckades vi lösa så vi kan ha wifi på telefonerna vilket är naaaajs. Dock inte det snabbaste ibland och det slutar fungera då och då. Strömmen försvann två gånger också och idag var vi med om det första regnet! Och det var inget dåligt regn haha. Det verkligen öste ner och lät så mycket att man nästan fick skrika för att prata, haha. Men så fort det sluta så blev det torrt och man kunde knappt tro att det hade regnat.

När Kofi kom hem igen efter att ha varit iväg så åkte vi till stranden, Wankam Beach. Var jättefint där verkligen och vi tog massa bilder i solnedgången och motljuset. Kofi åkte och hämtade Benthil och en kompis till dem och så satte vi oss på en uteservering och pratade. Så där satt vi ungefär hela kvällen med alla deras kompisar. Både ghananer och människor från Tyskland och USA."


För att läsa Malvas inlägg om den här dagen, tryck här! :)



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: